"Gör 2017 till säkerhetens år"
Engcons grundare Stig Engström vill se att branschen tar ett samlat grepp för säkerheten.
Stig Engström, Engcon group. Foto: Engcon
I senaste numret kommer insändaren från Stig Engström, grundare Engcon group.
..........................................................................
ETT SAMLAT GREPP FÖR SÄKERHETEN
Gör 2017 till säkerhetens år. En olycka på en arbetsplats är en olycka för mycket och alla måste dra sitt strå till stacken för att undvika att olyckor sker.
För tre år sedan rasade en het debatt i Sverige och i delar av Norden gällande säkra redskapsfästen till grävmaskiner. Våra största byggbolag gick ut och krävde att tillverkare skulle göra säkrare redskapsfästen än vad som var allmän praxis. Säga vad man vill om tillvägagångssättet men det gav ett genomslag i hela branschen och alla pratade inte om annat än säkra redskapsfästen under en tid.
Vi leverantörer till branschen var rätt säkra att detta kommer att leda till något bestående när det gäller säkerhet på entreprenadmaskiner och lyfta hela tänket kring säkerhetsnivåer. Men icke så. Märkligt nog så dog hela diskussionen om redskapsfästen ut och det ledde inte heller till några förändringar på vare sig regelverk eller arbetssätt. Tvärtom är det en trend i branschen i dag att ansvar för hela system och därmed även säkerheten delas på flera aktörer. Gränserna mellan produkter, system och leverantörer suddas ut och ingen tar ett totalt ansvar för vår viktigaste uppgift, säkerheten.
Redskapsfästet är en viktig och kanske den mest påtagliga risken runt en grävmaskin. Tappar man en skopa så är det lätt att se faran och risken tolkas som om faran är i änden på grävmaskinsarmen. Det som är svårare att ta på är var uppstår egentligen faran? Är det i själva redskapsfästet, är det hos föraren, är det fel i förarens instruktion eller är det i styrsystemen som ska samverka i maskinens alla delar?
I Norden utrustas våra entreprenadmaskiner med extra utrustning långt mer än i någon annan del av världen. Mer än 90 procent av alla grävmaskiner utrustas med ett redskapsfäste, en tiltrotator och ofta även med band-hjulstyrning. Man tar bort, ändrar och bygger på en massa saker för att kundanpassa maskinen till vårt nordiska förhållande. Det sker många ingrepp i maskinen där ingen kan känna till helheten och tillverkarens riskanalys och anvisningar gäller inte längre. Det råder inget tvivel om att det är den som gjort omändringarna som är helt och ensam ansvarig för den risk som kan uppstå men vad hjälper den vetskapen när olyckan redan varit framme?
Utöver detta så blandar man dessutom produkter från olika leverantörer utan att veta om de verkligen passar ihop. Dessa komplicerade system behöver både en kropp (den mekaniska delen) och en hjärna i form av ett styrsystem. Det behöver väl inte påpekas att hjärnan och kroppen måste kunna varandra utan och innan för att åstadkomma ett bra resultat? I bästa fall tappar produkten bara några funktioner eller kapacitet, i värsta fall händer ännu en olycka för mycket. I dag har ingen full insyn i helheten.
Produkterna som beskrivits ovan är dessutom fortfarande i en snabb utvecklingsfas när det gäller säkerhet och prestanda. Att hämma det arbetet för säkerheten genom att splittra upp ansvaret, vore förödande, inte minst för säkerheten.
Stig Engström, grundare Engcon group
Artikeln är en del av vårt tema om Direktkontakten.