Tuffa tag i timmerskogen
Av Håller landets skogsbilvägar för alla timmerbilar som ska fram? Nja, enligt VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är skogsinfrastrukturen inte anpassad för tyngre fordon, de är inte heller anpassade för klimatförändringen.
VTI förklarar att skogsbilvägarna är konstruerade efter gamla riktlinjer, de klarar därför inte de utmaningar en skogsbilväg 2025 möter, till exempel häftiga regn under kort tid och fordon med en bruttovikt uppemot 74 ton.
VTI följer dock upp denna dåliga nyhet med ett gäng goda. Enligt institutet finns det nämligen flera kostnadseffektiva sätt att förbättra och förstärka vägarna.
VTI har kommit fram till detta i forskningsprojektet ”Lösningar för snabbare utveckling av skogsbilvägar”, som beskrivs som en av de största forskningssatsningarna inom skogsindustrin som genomförts i Sverige.
I projektet har man provat fem olika metoder för att stärka bärigheten:
- Geoceller. Nät med geoceller grävs ner i vägbanan och fylls med grus och stenmaterial. (Stora Enso)
- Krönlutning/bombering. Lutningen från vägbanans mitt varieras från 0 till 10 procent vilket påverkar dräneringen. (SCA)
- Tillsatser med låg miljöpåverkan. Olika stabiliserande enzymer tillsätts till vägbanan. (Holmen)
- Olika kompakteringsmetoder. Ökad packning genomfördes på både sandiga och lerhaltiga vägmaterial. (Sveaskog och Holmen)
- Stenmadrasser. Så kallade stenmadrasser, fyllda med sten och täckta av geotextil, grävs ner i vägen för att förbättra dräneringen. (Kopparfors skogar)
Enligt VTI är testerna av provsträckorna ”tydligt positiva”. Samtliga metoder utom en ska ha förbättrat bärigheten med mellan 10 och drygt 60 procent.
Undantaget var det sandiga vägmaterialet, att packa det mer påverkade inte bärigheten, förklarar VTI.
Vilken metod fungerade bäst då? VTI förklarar att den största förbättringen uppnåddes med geocellerna där resultatet beskrivs som ”anmärkningsvärt positivt”.
VTI noterar att bärigheten förbättrades med 52-64 procent jämfört med en sträcka, detta trots en relativt hög fuktkvot.
Geoceller uppges också vara den metod som bedöms som ekonomiskt mest fördelaktig när det gäller procentuell ökning av bärighet per meter väg.
– Resultatet är tydligare och mer positivt än jag hade väntat mig. Jag trodde att det fanns tekniska lösningar, men hade inte förväntat att vissa också är så ekonomiskt fördelaktiga, säger projektledaren Dina Kuttah, senior forskare på VTI.
Det VTI-ledda projektet har finansierats inom InfraSweden, ett av Sveriges 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
I projektet medverkade även Skogforsk, Sveaskog, Stora Enso Skog, SCA Skog, Holmen Skog, Kopparfors Skogar, Riksförbundet Enskilda Vägar, Skogsstyrelsen, Södra Skogsägarna Ekonomiska förening och Trafikverket.
Den som vill veta mer hittar rapporten här, det ska också finnas information på projektets hemsida.