Kabelkoll på sekunden med nytt system
Av Göteborgsbaserade Eningo har specialiserat sig på ledningsanvisningar och hjälper ledningsägare att hantera ärenden som kommer in via Ledningskollen.
– Vi ser till att de besvarar frågorna som kommer in från entreprenörerna på ett snabbare sätt, säger vd Gösta Malmqvist.
Och visst går just den delen av processen snabbare, det kan gå på åtta sekunder i stället för flera dagar. Men entreprenörerna får ändå vänta länge innan de kan sätta skopan i backen.
– Kartor kan skickas ut direkt, sedan måste man vänta på att ledningsägaren skickar ut någon som letar rätt på ledningen och visar var den finns med sprayfärg, det kan ta ett par veckor, säger Gösta Malmqvist.
Eningo föddes just av detta skäl, bolaget knoppades av från ett mätbolag som ansåg att ledningsanvisningen borde kunna ske på ett bättre sätt.
– Informationen finns ju digitalt hos ledningsägarna och i maskinerna finns det ofta maskinstyrningssystem, BIM-modeller med mera, konstaterar Gösta Malmqvist.
– Varför ska man då gå ut och spraya? I runt hälften av fallen söker man ändå inte fram ledningen utan utgår ändå efter GPS.
Eningo samlade därför ett gäng ledningsägare, entreprenadföretag, maskinstyrningstillverkare och representanter för akademin. Målet var ett branschöverskridande samarbete med koll på tekniken, användarvänligheten, säkerheten, ansvarsfrågan och juridiken.
– Vi behövde se på frågan från alla håll, konstaterar Gösta Malmqvist.
Vi vill bevisa att det går att förmedla data på ett snabbt och säkert sätt.
Nu har man byggt en prototyp som går ut på att entreprenörerna, efter att ha ställt en fråga via Ledningskollen, ska få svaret direkt; ledningsägarnas digitala information ska skickas direkt ut i maskinerna.
– Vi vill bevisa att det går att förmedla data på ett snabbt och säkert sätt, systemet ska dessutom vara enkelt att använda, säger Gösta Malmqvist.
Tanken är att även i fortsättningen använda Ledningskollen som en portal, entreprenörerna kommer dock att behöva skaffa sig ett kostnadsfritt konto hos Eningo.
Informationen kan sedan skickas ut till en viss maskin eller ett visst projekt, tanken är att man ska kunna ha förvalda mottagarsystem så att man inte behöver välja varje gång.
– Entreprenörerna ska kunna använda tjänsten utan kostnad, precis som idag. Ledningsägarna får samtidigt en lägre kostnad än för fysisk utsättning, förklarar Gösta Malmqvist.
Han konstaterar att grävskador är oerhört vanliga, och att de orsakar stora kostnader, inte bara vad gäller reparationer och miljöavtryck utan framförallt i kostnader för samhället när viktiga funktioner ligger nere.
– Vi ser också att i hälften av de fall då grävskador uppstår har man inte ens begärt någon ledningsanvisning, inte för att entreprenörerna är lata utan för att man helt enkelt inte har tid att vänta i flera veckor på att få börja gräva.
Det nya systemet ska inte bara snabba upp processen. Gösta Malmqvist ser en viktig förbättringspotential också.
Till exempel kan man ”rätta” felaktig information på ett enkelt sätt. Tidigare har en entreprenör som ser att en viss ledning ligger två meter ”fel” jämfört med kartan, eller att det är en gjutjärnsledning i stället för en betongledning, fått kämpa om den informationen ska nå fram till rätt instans eller person.
– Nu kan man enkelt sätta ner skopan på hjässan på ledningen, mäta in den, fota och skicka in informationen via systemet, något entreprenören i så fall ska kunna få en ersättning för, säger Gösta Malmqvist.
Han ser också en vinst i att informationen går direkt ut till maskinföraren, viktiga fakta som till exempel vilken typ av ledning det handlar om går då inte förlorad på vägen.
Han noterar också att det inte alltid går att göra en ledningsanvisning på det traditionella sättet.
Det skulle göra stor arbetsmiljöskillnad, man vill inte råka komma åt en högspänningsledning.
– Handlar det om en tio kilometer lång sträcka går det inte att märka ut alla ledningar, vid akuta uppdrag är det inte heller möjligt att vänta in informationen.
En annan finess är att maskinstyrningssystemet ska kunna slå larm om man är för nära en ledning som identifierats digitalt.
– Det skulle göra stor arbetsmiljöskillnad, man vill inte råka komma åt en högspänningsledning, kommenterar Gösta Malmqvist.
Eningos initativ har välkomnats i många läger, det finns också några som tvivlar.
– Belackarna menar att ledningsläget ofta inte stämmer, att man måste söka fram ledningarna på plats eftersom många digitaliserade kartor bygger på äldre handritade kartor, säger Gösta Malmqvist.
Han håller inte med om den beskrivningen.
– Alla ledningsägare vi är i kontakt med har en god uppfattning om var kartan stämmer och inte.
– Den informationen använder vi för att kunna använda digital ledningsanvisning även för ledningar som inte är inmätta med centimeterprecision. Och något man inte alltid tänker på är att även om elnät generellt har en lägre lägesnoggrannhet är fiber-, gas- och fjärrvärmeledningar ofta inmätta och mycket väldokumenterade.
Somliga har också fått för sig att entreprenadbranschen inte är mogen för digitala lösningar.
– En del ledningsägare arbetar bara med fiber, och ser att de små maskiner som används där saknar maskinstyrning. Då tror de att det gäller hela branschen, konstaterar Gösta Malmqvist.
Eningo ställde frågan till samarbetspartnern Sitech som kunde lugna dem på den punkten.
– Det finns relevant utrustning på varje bygge, man behöver inte heller ett helt maskinstyrningssystem, det kan räcka med en handdator eller en telefon med extra GPS.
Ett annat argument Eningo mött är att IT-säkerheten riskeras om informationen skickas digitalt.
– Det är viktigt att känslig ledningsinformation inte kommer i orätta händer. Men den risken finns ju redan i dag, när informationen skickas som öppna pdfer i öppna mejl, säger Gösta Malmqvist.
Mottagarna får förvisso skriva under på att de ska hålla sekretessen och radera informationen när uppdraget är utfört, noterar han.
– Men det kan vara svårt att komma ihåg det, man kanske också vill behålla informationen för att slippa vänta flera veckor nästa gång man ska gräva på samma ställe.
Varmt välkommen att höra av er till oss om ni vill vara med och testa!
Eningo tänker lösa sekretessfrågan på ett annat sätt.
– Vi bygger systemet så att den som använder informationen måste identifiera sig, vi kan också ta bort tillgängligheten när projektet är slut, och vid behov ser vi till att informationen bara kan läsas när man befinner sig på platsen fysiskt.
Testerna startades i Kungsbacka i december, och ska under knappt två års tid fortsätta på flera ställen i landet.
– Vi vill fånga upp vilket utvecklingsbehov som finns, vi ser redan nu att systemet behövs, den första föraren berättade direkt att han ändå brukar mäta in den info som man får via kartor, säger Gösta Malmqvist.
Han bjuder också in alla som är nyfikna att prova systemet själva.
– Varmt välkommen att höra av er till oss om ni vill vara med och testa!
Läs mer om projektet här, där Vattenfall berättar varför de medverkar.