Kan markarbeten bli grönare?
Av Philip Dahl
Klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning står för en betydande del av en byggnads totala klimatpåverkan enligt Bjerking, som meddelar att denna klimatpåverkan ofta exkluderas i klimatberäkningar av byggnader, vilket gör att kunskapsnivån inom detta område än så länge är relativt låg.
Karin Lindeberg, Bjerking och Tove Malmqvist, KTH har lett projektet tillsammans med syftet att öka kunskapen kring klimatpåverkan kopplat till markarbeten och markförstärkning vid uppförande av byggnader och ta fram användbara schablonvärden för att kunna uppskatta klimatpåverkan i tidiga skeden.
– Det har varit ett roligt och lärorikt projekt. Jag ser det som ett viktigt första steg att synliggöra de här utsläppen och få upp diskussionen om dessa på bordet. Det vi har tagit fram går att vidareutveckla åt många olika håll, säger Karin Lindeberg, miljökonsult på Bjerking och projektledare för projektet.
Ett viktigt resultat från projektet är en gemensam syn på vilka aktiviteter som omfattas av markarbeten och markförstärkning vid uppförande av en byggnad. Projektet föreslår 14 huvudaktiviteter för området och tillhandahåller beskrivningar av vad som bör ingå i beräkning av respektive huvudaktivitet. Beskrivningarna ska underlätta för aktörer att klimatberäkna på ett likartat sätt när det kommer till markarbeten och markförstärkning vid uppförande av byggnader.
– Vi har delat upp området i 14 olika aktiviteter och tillhandahållit schablonvärden för tio av dem för att tydliggöra klimatbelastningen. Förhoppningen är att detta kan bana väg för en inkludering av markarbeten och markförstärkning i klimatberäkningarna av byggnader för att främja reduktionsåtgärder, säger Karin Lindeberg.
Projektet har finansierats av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), Bjerking, NCC, PEAB, JM och Skanska.