REPORTAGE – Så föddes Steelwrist
Av Rosersberg. 2024 var ett hektiskt år för Steelwrist, som genomförde sin största produktlansering någonsin under ett event i mars. 2025 blir minst lika intensivt, den svenska tillverkaren ska delta på en rad mässor, inte minst på vårens Bauma där man planerar för flera stora produktlanseringar.
2025 står också ut eftersom det är 20 år sedan företaget tog sina första stapplande steg i ett garage i Vallentuna.
I maj vankas det därför grön tårta, mer än så vill kalasarrangörerna inte avslöja, men jubileet ska definitivt firas och grundarna är lika passionerade nu som de var i början av 2000-talet.
– Det är fortfarande roligt och vi lär oss hela tiden nya saker, konstaterar utvecklingschefen Markus Nilsson när Entreprenad hälsar på.
Det där gamla garaget är historia, idag har Steelwrist en väl tilltagen anläggning i Rosersberg utanför Stockholm.
Alla komponenter tillverkas på eget ritningsunderlag hos många olika underleverantörer, men en del bearbetning och all montering sker här i Rosersberg. Steelwrist, tillsammans med sina två systebolag, har idag cirka 500 anställda, varav 130 finns i Rosersberg. Totalt är bolaget verksamt på ett 20-tal marknader.
Så såg det verkligen inte ut 2005, när Stefan Stockhaus och Markus Nilsson spanade efter nya idéer.
Vi ville jobba med ett eget varumärke, vi ville ha en ”riktig produkt” och kontrollera hela processen från produktutveckling till eftermarknad.
Markus Nilsson hade då jobbat med flera olika teknikstartups och Stefan Stockhaus hade jobbat på större företag som ABB. Duon sammanstrålade för första gången på ett företag som tillverkade produktionsutrustning för optiska diskar men marknaden för inspelningsbara DVD-skivor var dödsdömd. Duon började därför speja efter nya roliga uppslag.
– Vi ville starta ett eget företag, förklarar Stefan Stockhaus.
Produkten spelade i detta läge mindre roll, det fanns dock ett antal kriterier de ville få uppfyllda.
– Vi ville jobba med ett eget varumärke, vi ville ha en ”riktig produkt” och kontrollera hela processen från produktutveckling till eftermarknad, säger Stefan Stockhaus.
Duon spanade brett, de annonserade till och med efter tänkbara samarbetspartners eller företag till salu.
Ett svar ledde dem till en liten verkstad i Knivsta, en syn som initialt fick Stefan Stockhaus att ångra resan. I verkstaden fanns Bernt Wedberg, en uppfinningsrik entreprenör med egna tankar om hur en tiltrotator borde fungera.
– Det fanns en del halvfärdiga ritningar, det fanns också någon prototyp men jag kände att projektet nog var dödfött, minns Stefan Stockhaus.
Han avfärdade idén men på vägen började han studera grävmaskiner.
– Jag såg grävmaskin efter grävmaskin som hade tiltrotatorer från Engcon eller Indexator (nuvarande Rototilt, reds anmärkning), jag tänkte att det här kanske ändå kan vara något att titta närmare på, minns han.
Någon månad senare var vi säkra – vi körde.
Väl hemma och efter en första snabb marknadsanalys hade han ändrat sig helt. Han tog kontakt med Knivstauppfinnaren igen och när de hugade egenföretagarna fått se prototyper i arbete började det likna något tyckte de.
Inte minst insåg de att det bara fanns två tiltrotatortillverkare, som dessutom främst verkade i Norden.
– Det borde finnas plats för en tredje och den internationella potentialen var enorm, säger Stefan Stockhaus.
– Någon månad senare var vi säkra – vi körde, säger Markus Nilsson.
Med de allra första leveranserna avklarade insåg man dock att vägs ände var nådd. Det skulle inte gå att bygga vidare på konstruktionen som den såg ut från början, men fröet var sått och det fanns mycket att bygga vidare på.
– Vi fick börja om ifrån början, vi behöll ett par komponenter, resten gjorde vi om helt, säger Markus Nilsson.
– Steelwrists inledande modeller hade till exempel ett annat intervall än Engcons och Indexators tiltrotatorer, grävmaskinerna hade utvecklats sedan de började och vi kunde därför starta på rätt ställe direkt, säger Stefan Stockhaus.
Steelwrist utvecklade idén på flera sätt, deras version fick till exempel en högre tiltvinkel, vilket gör produkten flexiblare, man började också gjuta en del komponenter i stål, vilket sparar vikt och ökar hållfastheten.
De lyckades slå på trumman för den lite annorlunda tiltrotatorn och efter sex månader hade man sålt 5-6 stycken, den allra första levererades till Erik Johansson på E:L Mark AB i Sala.
Därmed inte sagt att allt gick smärtfritt.
– Vi började om flera gånger, ritade om alla produkter och var väldigt besvärliga kunder till de svenska tillverkare som skulle producera våra komponenter, minns Markus Nilsson.
Vi borde väl ha lagt oss ner och dött men vi ville verkligen inte ge upp.
Industrin gick för högtryck på det tidiga 00-talet och tillverkarna prioriterade inte ett nystartat företag som ville ha få men nog så intrikata komponenter levererade.
– Det var en uppförsbacke i tio år, ler Stefan Stockhaus.
Företaget ställde morskt ut på Maskinexpo redan 2006, de hann också växa en hel del innan 2008 års finanskris slog till.
– Det blev en total härdsmälta, minns Stefan Stockhaus,
– Vi borde väl ha lagt oss ner och dött men vi ville verkligen inte ge upp.
Steelwrist strävade på och fick in en riktig lyckträff 2009, när man fick till ett samarbete med Volvo CE som ville erbjuda fabriksmonterade tiltrotatorer på sina grävmaskiner. Volvo valde också att några år senare investera i Steelwrist genom sitt riskkapitalbolag Volvo Venture Capital med en minoritetspost i bolaget, som man behöll till 2019 då den avyttrades.
– Trots att vi inte var störst lyckades vi skilja ut oss, säger Markus Nilsson.
Han tror att det vinnande argumentet var att Steelwrist var mycket flexibla och att man redan då fokuserade på helheten.
– Vi satsade mycket även på styrsystem och hela funktionen.
Att montera en tiltrotator är ett relativt stort ingrepp som påverkar grävmaskinen rätt mycket, konstaterar han.
– Grävmaskinstillverkarna har under många år lagt väldigt mycket fokus på utveckling av sina motorer för att möta de ökade emissionskraven och då har de inte haft så mycket resurser att lägga på annan utveckling. En leverantör som då kunde erbjuda en helhetslösning med både tiltrotator och styrsystem var därför väldigt viktig, ler han.
Redan 2007/2008 beslutade Steelwrist därför att deras produkter ska vara väl integrerade med maskinernas styrsystem, ett arbete som underlättats av ett nära samarbete med SVAB, som bland annat tillverkar styrsystem och reglage, och som sedan 2016 är ett systerbolag.
– Det var något våra konkurrenter inte fokuserade alls på i början, och ett sätt att skapa oss en egen plats på marknaden, konstaterar Stefan Stockhaus.
Markus Nilsson förklarar att Steelwrist faktiskt ser maskinen som en kraftkälla, som ska driva olika redskap.
– Det som är viktigt är det som finns längst ner mot marken. Därför kallar vi redskapen för ”worktools” i stället för ”attachments” och våra produkter passar för alla grävmaskinsmärken.
Numera kan kunderna också lita på att produkterna testats på hög nivå. Stefan Stockhaus gjorde nämligen det enda rätta när han köpte en gård för några år sedan – han kompletterade förvärvet med att införskaffa en grävmaskin.
– Jag är inne på min tredje grävmaskin nu, säger han.
Det är bra att kunna använda sin egen produkt, först då kan man ju ha en egen åsikt.
Steelwrists produkter har alltså fått visa vad de går för när vd och medgrundare Stockhaus river garage, dikar skogsvägar eller bygger vagnslider.
– Det är jättekul och jag har fått en mycket bättre känsla för vad som är viktigt för användaren, och vad som mest är skrivbordsfrågor, kommenterar han.
Han har till exempel kört ett helt år med nya snabbfästet SQ40, det första helautomatiska snabbfästet för mindre maskiner och en produkt som ska lanseras på vårens Bauma.
– Det är bra att kunna använda sin egen produkt, först då kan man ju ha en egen åsikt, ler Stefan Stockhaus.
20 år har gått men Steelwrist slår sig inte till ro, produkterna behöver hänga med när maskinerna utvecklas i snabb takt.
– Det blir allt mer elektriskt drivna maskiner och när det på sikt blir helelektriska maskiner behöver våra produkter anpassas till denna nya världsordning, noterar Markus Nilsson.
Om någon skulle kopiera oss är vi snart steget före ändå.
Han blickar också bakåt, och konstaterar att svenska företag snart fått en hel värld att tänka nytt och mer produktivt.
– Vi borde sträcka på oss lite, vi har tre stora tillverkare i den här branschen, utvecklingen drivs verkligen av starka entreprenörer från Sverige.
Skulle en uppstickare kunna göra samma resa som Steelwrist gjorde 2005?
– Det är mycket svårare nu, svarar Stefan Stockhaus.
– Då fanns det två nordiska spelare, fokus låg mycket på Sverige och alla jobbade lite i en ”skyddad verkstad”. Nu verkar vi på 20 marknader, varumärket har miljontals följare och det är jäkligt mycket svårare att slå sig in. Vår portfölj är dessutom mer komplett nu och vi utvecklar hela tiden nya saker. Om någon skulle kopiera oss är vi snart steget före ändå.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.