Underhåll och alternativa möjligheter i infrastrukturpropositionen
Av Regeringen har nu presenterat sin infastrukturproposition, där man anger vilka satsningar man vill göra i transportinfrastrukturen under perioden 2026-2037, vilka ekonomiska ramar detta ska få och hur man tycker att åtgärderna ska prioriteras.
Enligt propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, vill man lägga totalt 1 171 miljarder kronor i statliga pengar under de tolv åren.
607 av dessa miljarder föreslås gå till att utveckla transportsystemet. Vad gäller större investeringar vill man säkerställa att de projekt som prioriteras ska vara samhällsekonomiskt lönsamma.
Regeringen vill också ta tag i den stora underhållsskulden, en ambition är därför att vårda det befintliga transportsystemet och prioritera underhåll.
210 miljarder föreslås därför gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar, och 354 miljarder kronor förslås gå till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.
Regeringen vill också att planeringsramen för investeringar i vissa väg- och järnvägsobjekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 63 miljarder kronor för perioden 2010–2037.
Regeringen skriver också att alternativ finansiering av transportinfrastruktur ska prövas, ”under förutsättning att de kan leda till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler projekt kan genomföras inom en viss tidsram än vad som annars hade varit fallet”.
Även nya produktionsupplägg och driftsformer, exempelvis ett genomförande i bolagsform, ska övervägas i detta syfte, förklarar regeringen som ser ökade inslag av så kallad offentlig-privat samverkan, privat medfinansiering och medfinansiering från EU och Nato som viktiga komplement.
Regeringen tar också initiativ för att ”förbättra kostnadskontrollen” och få en ”bättre budgetdisciplin” genom att flytta 59 miljarder kronor som i tidigare infrastrukturpropositioner har ingått i den totala ekonomiska ramen. Dessa medel ska i stället hanteras i Trafikverkets förvaltningsanslag.
Enligt regeringen innebär detta att man utökar de totala medlen med 262 miljarder, eller 27 procent, jämfört med den gamla ekonomiska ramen för planperioden 2022–2033.
– Detta innebär att Trafikverkets förvaltningskostnader inte längre kommer att belasta infrastrukturramen. På det sättet ökar transparensen och kostnadskontrollen förbättras utifrån den översyn som gjorts av Trafikverkets finansiella styrning, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, i ett pressmeddelande.
Regeringen vill också aktivt prova finansiering utöver anslag och avgifter i vissa projekt som anses lämpliga, man uppger också att upphandling genom så kallad offentlig-privat samverkan eller genomförande i bolagsform också bör prövas om de kan antas leda till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande och för att få jämförelseobjekt till Trafikverkets produktionsupplägg och driftsformer.
Regeringen anser det också vara av stor vikt att arbeta för att öka både produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen, att upphandlingarna behöver bli mer effektiva och ändamålsenliga och att åtgärder bör vidtas för att möjliggöra ett effektivare väg- och järnvägsunderhåll.
Man pekar också på att kompetensförsörjningen är en stor utmaning inom infrastruktursektorn, och att branschens arbete med detta därför bör stärkas.
Hela propositionen kan läsas här.