Varning för byggkrisens konsekvenser
Av Stockholms Handelskammare har tillsammans med WSP tagit fram rapporten ”Notan för byggkrisen”. I rapporten talar man om två scenarier, där man räknat ut det aggregerade produktionsbortfallet under åren 2023–2030.
I det mildare scenariet räknar man ett bortfall på 165 miljarder i huvudstadsregionen och 343 miljarder i hela landet. I det värre scenariet talar man om 413 miljarder i huvudstadsregionen och 1 060 miljarder i hela landet.
– I vårt värsta scenario som för tankarna till 1990-talskrisen kommer stora delar av byggbranschens arbetskraft att lämna yrket och vi får en utdragen kris, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.
– Krisen kommer att fördjupa problemen på bostadsmarknaden och därför behöver partierna nu samla sig över blockgränserna och förhandla fram reformer som gör skillnad både på kort och lång sikt.
Bara under 2024, prognosens värsta år, beräknas produktionsbortfallet i Stockholmsregionen bli 30 miljarder i det mildare scenariot. I krisscenariot är bortfallet som störst först år 2027, med 49 miljarder.
Om byggbranschen slås ut sprider det sig till andra närliggande branscher, förklarar Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms handelskammare.
– Det drabbar sysselsättningen och den specialiserade kompetensen i hela landet. Om den här kompetensen försvinner kan vi få ett scenario där det blir betydligt svårare att växla upp byggandet när konjunkturen väl vänder och efterfrågan kommer tillbaka. Det går inte att understryka nog att det är tid för politisk handlingskraft.
Enligt Stockholms Handelskammare utgår analysen från Boverkets egen bedömning av bostadsbehovet och kostnaderna ska ha räknats fram genom att ställa behovet av nya bostäder mot två krisscenarier över bostadsbyggandet.
Man noterar också att rapporten försöker beräkna de samlade kostnaderna i hela samhället, eftersom byggsektorn är sammanflätad med andra branscher vilket gör att en nedgång påverkar den övriga ekonomin.