Jättetermosen är snart klar
Av Djupt nere under Västerås skapas historia. Ett gammalt oljelager från kalla kriget görs om till ett gigantiskt energilager för fjärrvärme.
Det handlar om ett 300 000 kubikmeter stort bergrum som ursprungligen byggdes för att vara beredskapslager för eldningsolja 5 i början av 1970-talet, under kalla kriget. ara och lagras.
Bergrummet kommer att fungera som en jättelik termos med fjärrvärme. Vid fullt nyttjande kan det 300 000 kubikmeter stora energilagret ge ett tillskott på 13 GWh fjärrvärme. Det är tillräckligt för att förse Västerås fjärrvärmekunder med värme upp till 2 veckor beroende på utetemperatur.
– Det görs nu om till ett stort energilager som av allt att döma kommer att bli världens största, säger Magnus Eriksson, affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi, i en kommentar.
Vid riktigt kalla temperaturer med stort behov av värme, har kraftvärmeverket tidigare ibland behövt styra om produktionen så att fjärrvärmen prioriteras på bekostnad av elproduktionen. Här kommer energilagrets buffert att göra skillnad. Tack vare ”termosen” under jord, kan Mälarenergi ha en fortsatt hög elproduktion även när det är kallt. Tidigare har överskottsvärme under sommaren fått kylas bort.
Oljesaneringen, som blev mer omfattande än planerat, var klar i maj 2023. Därefter kunde rör och andra driftkomponenter installeras i de tre skepp som bergrummet består av. De senaste veckorna har ingångarna till de tre skeppen gjutits igen, ett efter ett. Bergrummet är återigen tillslutet och förseglat. Just nu installeras de rör och pumpar som finns utanför de tre igenpluggade ingångarna.
Uppfyllnad av vatten i bergrummet kommer påbörjas vid årsskiftet och beräknas vara klar under våren 2024. Därefter kommer vattnet värmas upp fortlöpande och till sommaren ska bergrummet vara i full drift.
Bergrummet kommer inte bara möjliggöra ökad elproduktion i Västerås, utan också innebära minskade utsläpp. Projektet är en viktig del i Mälarenergis arbete med att uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. Vid vinter och kyla har Mälarenergis fossilfria basproduktion av fjärrvärme emellanåt haft svårt att klara av värmebehovet. Äldre reservpannor, som drivs av fossila bränslen, har då ibland behövts sättas in. Med lagringen i bergrummet kommer de fossila pannorna inte längre behövas.