Svevia och Infranord – hur bra blev det?
Av Trafikverkets föregångare Vägverket och Banverket hade egna avdelningar, Vägverket Produktion och Banverket Produktion, som kunde åta sig både byggande och underhåll av vägar och järnvägar.
Dessa avdelningar konkurrerade med privata entreprenörer, något som enligt Riksrevisionen ledde till många oroande frågetecken.
”I praktiken var Vägverket och Banverket både beställare och utförare på vissa marknader, och det fanns misstankar om så kallad korssubventionering – det vill säga att den konkurrensutsatta verksamheten fick medel från den skattefinansierade verksamheten – som kunde sätta konkurrensen ur spel”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Lösningen blev att göra om produktionsavdelningarna till statliga bolag: Svevia och Infranord och nu ska Riksrevisionen för första gången granska vilka effekter bildandet av de två bolagen fått.
Enligt Riksrevisionen var tanken med bolagsbildandet mer än att ”bara” uppnå konkurrensneutralitet. Riksdagen ville också se högre produktivitet och effektivitet inom det som blev Svevia och Infranord, tanken var att detta i sin tur skulle leda till lägre priser och bättre kvalitet på marknaden.
Granskningen ska ske i två steg; en förberedande fas med planering och en senare fas med informationsinsamling och analys.
Resultatet ska presenteras i en rapport som beräknas publiceras i maj 2024.