Rubbad jämvikt får skredet att gå
Av I helgen inträffade ett större skred på E6 i Stenungsund. Händelsen gav upphov till stora skador, det drabbade området är 700 gånger 200 meter stort och stora delar av vägbanan har rasat.
Skredet får stor påverkan på samhället, både på kort och lång sikt, Trafikverket räknar med reparationerna kommer att ta mycket lång tid, och vidtar nu åtgärder för att komma vidare i det arbetet.
Frågan är också hur skredet uppstått. I dagsläget är det oklart vad som ligger bakom men Polisen har inlett en förundersökning med rubriceringen ”grov allmänfarlig ödeläggelse”, där man bland annat tittar på en byggarbetsplats i närheten.
Skred kan uppstå på flera sätt. Statens geotekniska institut, SGI, som samarbetar med räddningsjänst, kommun och andra för att bedöma riskerna på platsen, förklarar på sin hemsida att skred inträffar genom att ”brott uppstår längs en glidyta”.
Innan skredet håller motverkande krafter jordlagren ovanför glidytan på plats, jämvikt råder.
Denna jämvikt kan dock rubbas, till exempel genom ökad belastning, minskad motvikt eller försämrad hållfasthet hos jorden.
Ökad belastning kan till exempel bestå i att fyllningsmassor läggs ut eller hus byggs ovanför släntkrönet. Enligt SGI kan detta göra att de pådrivande krafterna blir större.
Myndigheten förklarar till exempel att en meter tjock packad grusfyllning väger cirka två ton per kvadratmeter, vilket motsvarar belastningen från ett tvåvåningshus.
Minskad motvikt handlar om en annan del av slänten: den nedre. SGI beskriver att en del av de mothållande jordmassorna vid släntfoten kan eroderas bort, till exempel av ett vattendrag eller vid schaktning eller muddring.
Vid sjöar och vattendrag fungerar vattenlasten som en mothållande och stabiliserande kraft, förklarar SGI. Att sänka vattennivån vid en släntfot kan därför leda till minskad motvikt och ökad skredrisk.
Skredrisken beror också på hur jorden är sammansatt, vilka egenskaper jorden har och hur topografin ser ut, förklarar SGI.
Enligt myndigheten kan till exempel höjd grundvattennivå leda till ökat vattentryck i jordens porer, vilket försämrar släntens stabilitet.
Att grundvattennivån höjs kan till exempel bero på riklig nederbörd, kalhyggen eller omlagda eller igensatta diken.
SGI noterar också att skred kan uppstå vid översvämningar, då grundvattennivån höjs, portrycket höjs och jordens hållfasthet försämras.
SGI uppger att risken kvarstår även när vattnet sjunker undan, eftersom den förhöjda grundvattennivån sjunker långsammare. Särskilt långsamt ska det gå i täta och finkorniga jordar som lera och silt.
SGI noterar också att eventuella vallar som byggs för att skydda mot översvämningen innebär att tung vikt läggs på ytan – vilket kan öka risken för skred.